2020-05-30/31 reste Svan och jag till planeten Bum som ingår i det Ljusa Planetariska Förbundet. 23 personer kom till mötet som hölls utomhus. Planetens population är 24 personer – en var internerad. Det var kallt – vi frös.
Svan märkte genast att allt inte stod rätt till. Kanske kände de att Svans energi hade influens av den mörka, kanske trodde de att vi var spioner. För att försöka lätta upp stämningen ville Svan sjunga. Han fick löfte att sjunga EN sång och han valde Beatrice Aurore. De mötte hans framträdande med otäcka, genomborrande blickar. På ren djävulskap sjöng Svan då en låt till: Vem kan man lita på. Men de förstod sig inte på musik utan blev i stället ännu vrångare. Deras fötter var hovliknande med en vass spets, de sparkade Svan så han fick ett sår på benet.
Planeten Bum är kal men har en gröda: Ljus-beige, kronärtskockslikande växter som var befolkningens enda födoämne. De tvingade mig att äta av växten, men den smakade inte bra. De försökte även nypa mig, men min värdkropp var snabb och följsam så jag kunde vid var attack undvika den.
Bara en liten del av mitt föredrag kunde hållas, sedan fick vi avbryta hela mötet. Budskapsänglarna Pluso fick inte tillträde, det var synd. Vårt Universum hade behövt se hur invånarna på en planet tillhörande det Ljusa Planetariska Förbundet uppförde sig. Jag skall vid tillfälle fråga Jon-at-han, ledaren för det Planetariska Förbundet, hur förbundet kan ha en planet som Bum i sin skara. Borde inte att anständigt bemötande vara ett villkor för medlemskap?
Jag fick just veta orsaken till att jag skall besöka 46 planeter. Deras godkännande är inte, som jag trodde, ett villkor för projektets genomförande. I stället är det så att 46 planeter/förbund har förklarat sitt stora intresse att få veta mer om projektet genom besök av mig. Projektet är således genomförbart även om vissa skulle säga nej eller inte kunna förstå upplägget.