Swedish Startsida English Artiklar och nyheter Läsarnas frågor och artiklar På gång Kontakt Om oss Böcker
 
 
Gyllene Ord arkiv

Utskriftsvänlig sida utan bilder här
RAY's CORNER
6. Övriga esoteriska och spirituella ämnen
Fyrklövern
2015-03-13
Fyrklövern

De tio budorden är allom bekant. 1951-05-12 konfirmerades jag i Strängnäs domkyrka. Hela min familj hade rest dit. Jag kunde bland annat rabbla de 10 budorden utantill. Jag var under förhöret i kyrkan ganska nervös. När jag blev ombedd att säga det sjätte budordet fick jag tunghäfta. Att rabbla budorden är inte samma sak som att svara på ett nummer. En annan av konfirmanderna fick i stället ge svaret. Mycket pinsamt.

I min ungdom förstod jag att matematik som byggde på talet 10 är av relativt sent ursprung. Tidigare byggde matematiken på talet 12 som också är utomjordingarnas bastal. Men varför har vi då 10 budord i stället för 12 undrade jag. Det borde väl inte vara så svårt att komma på ytterligare två budord, resonerade jag. 2014-11-01 sade Cepheus plötsligt att det fanns ett 11:e budord – budordet som ”kom bort”. Jag erinrade mig då mina tidigare funderingar.
”Jag tror att det är två budord som kommit bort”, svarade jag. Jag bad Cepheus kolla upp hur det 11:e budordet lydde.

2014-11-05 kom Cepheus tillbaka.
”Det 11:e budordet lyder: Du skall icke tänka onda tankar”, förkunnade Cepheus.
”Jag tror att jag förstår, varför man tagit bort detta budord”, sade jag. ”Man önskade inte väcka Människans insikt om hur viktiga våra tankar är och vad man ytterst kan göra via dem.” Jag frågade Cepheus vem som givit honom denna kundskap men han visste inte. Kundskapen hade helt plötsligt poppat upp. Jag misstänkte starkt att det var Gudomen som låg bakom. När Cepheus inte vet brukar det vara höga avsändare. Via Guden Jahvé har säkert Gudomen försökt att få sin röst hörd, även om det alltid kanske inte varit så lätt, resonerade jag. Jag förstod att det nu endast var en tidsfråga innan det 12:e budordet skulle uppenbara sig.

Sent på kvällen 2014-11-19 efter det att jag gått till sängs, ringde telefonen. Det var Rebecca i telefonen som talade på Cepheus och Gudomens vägnar.
”Du skall i morgon natt resa till ANTOELIA”, sade Rebecca. ”Antoelia är en sluten värld med några få invånare. Antoelia ligger till höger om Antroelia. Där kommer Du att få träffa en av Gudomens fyra Väktare. De fyra Väktarna vaktar Gudomen så att ingen skall komma över Gudomens Kärleksenergi för att ersätta denna med energin för det eviga Mörkret. Det är känt att denna farliga kraft, som skulle kunna göra detta, existerar men den är i övrigt inte lokaliserad.

Fyrklövern är ett heligt kännetecken. Det över vänstra bladet är Antroelia. Där finns en dold Väktare. Det övre högra bladet är Antoelia. Det nedre vänstra bladet är Azaelia och det nedre högra bladet är Aofelia. I var och en av Antoelia, Azaelia och Aofelia finns en Väktare.

Tillsammans med den dolda Väktaren i Antroelia blir deras antal fyra. De kallar sig som begrepp Fyrklövern.

Av Väktaren i Antoelia kommer Du att få det tolfte budordet. Ingen har tidigare gjort denna tilltänkta resa. Du reser till den mest slutna av alla världar, men ingen vet om resan kommer att gå att genomföra. Lycka till”.

Det hade aldrig föresvävat mig att till och med Gudomen, med sin starka Kärleksenergi, skulle kunna vara hotad och att den, för sin säkerhet, skall behöva ha fyra Väktare. Och i år, 2014-04-11, har Intet vänt ut och in på sig och släppt ut hela sin ackumulerade kärleksenergi till Skapelsen. Samtidigt säger sig Gudomen ha skaffat sig en ny position. Man har lämnat Intet och övergått till Faringolat Estra. Kan detta på något vis ha med hotet att göra eller är det omvänt så att Gudomen nu är så säkra i sin existens att de kan dela med sig av sin starka Kärleksenergi till hela Skapelsen – till summan av alla universa? Jag har skäl att tro på det senare antagandet.

Frågor till Väktaren i Antoelia:

1. Fyrklöverns fyra blad har alla femstaviga namn. Beror detta på att alla fyra ”bladen” var
och en är indelad i fem distrikt eller områden, så som fallet är med Antroelia?

2. Är de fyra bladen såsom Antroelia planeter i Värld 5, Dimension 5?

3. Har de 4 Väktarna behov av att inkarnera och hur skötes i så fall detta?

4. Hur ser faran ut som de 4 Väktarna skyddar Guddomen mot? Är faran månne
Människans stora ackumulerade Ondska genom tiderna?

5. Gudomen byggs upp av Skapelsens alla goda tankar som ackumuleras genom alla tider till
att bli den Kärleksfulla väv varav Gudomen består. Bygger Skapelsens Onda tankar upp
den väv varav den Ondska skapas som Väktarna skyddar Gudomen mot?

6. Jorden är ju en stark Triggerpunkt i vårt Universum Velix och synes även ha en central
betydelse för Alltet – summan av alla universa. Det man gör här får stora effekter i hela
vårt Universum och tydligen även utanför detta, det har jag observerat under ett antal år.
Kan jag från Jorden hjälpa till i kampen mot denna Ondska mer än vad jag gör?

7. Är jag den förste utifrån som fått äran att göra Antoelia ett besök?

8. De 4 Väktarna skyddar Gudomen. Vem skyddar de 4 Väktarna – utgöres detta skydd av
deras oåtkomliga belägenhet?

9. Ni känner till det 12:e Budordet. Hur lyder det?

10.Var det Gudomen som initialt gav Guden Jahvé de 12 bodorden?

11.Vem såg till att budordet 11 + 12 togs bort?

12.Intet har detta Jordiska år 2014 vänt ut och in på sig och skänkt all sin Kärlek till
Skapelsen. Påverkar detta på något vis (positivt eller negativt) Gudomens säkerhet?

13.Kan jag som Människa på något vis använda mig praktiskt av denna Kärlekskraft i en
verksamhet som tilldelas skaparförmåga?

Resan som var planerad till natten 2014-11-20/21 gick inte att genomföra och det berodde inte på min sömn som var perfekt. Det visade sig att jag var den förste som någonsin skulle resa till Antoelia – en planet som det är ytterst svårt att resa till på grund av alla de rigorösa säkerhetsinrättningarna. Jag fick detta besked på förmiddagen den 21 november. Men en ny resa är planerad till i kväll, sade Rebecca.

Den 21 november var en fredag och fredagkvällar brukar Rebecca och jag inta vår återkommande gemensamma supé. Vi arbetar båda mycket hårt under veckorna, och fredagkvällar är egentligen vårt enda tillfälle att samspråka. Samma kväll, 2014-11-21, då min nattliga resa skulle äga rum gick Rebecca och jag som vanligt till vårt stamställe Kinesrestauranten. Så fort vi satt oss vid vårt reserverade stambord fick hon plötsligt ned det 12:e budordet som lyder:
”Du skall vårda den som föder Dig”.
”Det är naturen och djuren som föder oss Människor”, sade Rebecca, ”och hur behandlar vi dem? Jo, på det absolut allra sämsta sätt. Att detta slår tillbaka på Människan i dag kan även den blinde se”.
”Det är Människans stora profithunger som tagit bort det 12:e budordet”, inflikade Cepheus.
I Talmud, en av Judendomens stora skrifter, har det 12:e budordet blivit kvar. Där sägs det ungefär så här: Du skall inte sätta Dig själv till bords förrän Du sörjt för dem som föder Dig.

Jag berättade under supén för Rebecca att jag är säker på vem som är den hemliga väktaren i Antroelia och sade dennes namn. Jag sade även att jag förstod ett antal andra omständigheter runt detta vilka jag ingående beskrev. Cepheus konstaterade att jag uppfattat allt rätt. Jag frågade om han kände till namnen på de icke hemliga Väktarna i Antoelia, Azaelia och Aofelia. Han fick då själv ned dessa namn som han via Rebecca genast nämnde för mig. De är i nu nämnd följd: Lot, Kir och Sal.
Jag lade under supén fram min teori som gick ut på att Gudomen synes vara uppbyggd av reflexerna från Skapelsens alla goda tankar som ackumulerats genom alla tider till att bli den Kärleksfulla väv varav Gudomen består. Om vi antar att en Totalitet, summan av alla universa, har en genomsnittlig livslängd av 100 mijarder Jordeår och att det genom alla tider existerat ett oräknelikt antal sådana Totaliteter, då måste det i Gudomen, som tagit emot alla goda tankar som denna summa av Totaliteter skapat, finnas en mycket stor ackumulerad kunskap och vishet.
”Det är således vi som, via våra goda tankar, skapat Gudomen”, resonerade jag.
”Kan det vara så”, undrade jag, ”att reflexerna från Skapelsens onda tankar genom tiderna byggt upp en motsvarande väv, där Ondskan har sitt huvudsakliga säte och där det finns avancerade väsen som skulle motsvara Gudomens mångfald av Gudar inom den Kärleksfulla väven? I så fall är det vi som även skapat Djävulsvarelserna och deras huvudsäte,” sade jag.
”Ja”, sade Cepheus, ”exakt så är det”.

Cepheus svar gjorde att jag föll i djupa tankar. Då stämde således mina logiska funderingar.
”Du, Cepheus, har ju Mörk energi”, sade jag. ”Men i denna inkarnation delar Du fysisk kropp med Rebecca, som går den Ljusa vägen. I Ditt Högre Jag som Cepheus är Du en av de 13 systemcheferna i det Mörka Planetförbundet Proprion Nestor och Du är även, som Du själv kallar det, vår Adjutant. New Age-Människor skulle kalla Dig för en Guide eller rentav för en Skyddsängel. I vart fall går Du Korsets och Kärlekens väg denna gång. Är Du inte hindrad av den Mörka energin, på den väg Du nu vandrar?”
”Nej”, sade Cepheus, ”den Mörka energin är inte samma sak som ondska. Även Mörkret kan gå Korsets och Kärlekens väg.”

Nu förstod jag varför de fyra Väktarna behövs. Troligen garanterar deras blotta existens och
närvaro Gudomens säkerhet. Så som fallet är med livvakter, svarar de troligen med sina liv för Gudomens säkerhet. Jag såg framför mig en modell som innebar att om någon av de fyra angreps så skulle i samma ögonblick Gudomen byta lokalitet och därmed säkerställas varvid en ny och tidigare planerad säkerhetsmodell omgående skulle aktiveras.

Skapelsen, summan av alla Universa, det som jag ibland kallar Alltet och ibland Totaliteten, den måste logiskt sett vara uppbyggd av Gudomen, resonerade jag. Kan Ondskan skapa ett Universum? Kan Ondskan skapa liv? Jag har svårt att tro det. Av allt jag sett verkar det i stället så att Ondskan vill riva ned Skapelsen och den tar liv i stället för att skapa några. Ondskan synes sträva mot ett nollpunktsläge där det totala eviga Mörkret råder, det som fanns innan skapelsen tog sin början och där det inte ens finns plats för Ondskan själv. Detta påvisar att Ondskan är självdestruktiv – något som jag uppmärksammat från händelser under seklernas gång. Därför försöker Ondskan att ständigt förstöra Skapelsen och Livet.

Att Ondskan på detta sätt skulle ha ett säte, kom som en överraskning för mig. Att precis som Gudarna i Gudomen det skulle finnas Djävlar i Helvetet, det hade jag inte kunnat föreställa mig. Jag trodde att Helvetet fanns på Jorden och på andra planeter i andra galaxer i Skapelsen där Ondskan kunnat få ett starkt fäste såsom till exempel i galaxerna Ashatara och Heraklius Heraklion. Allt måste ha en motsatt laddning, sägs det. Magnetstavens positiva ända motsvaras av dess motsatta negativa ända. Krävs Ondska för att Kärleken skall få en chans att existera, är den stora frågan. Vad händer om vi övertygar Ondskan om att Kärleken är enda vägen, och på så vis utplånar Ondskan. Utplånar vi då även Kärleken eller räcker det, som några säger, med minnet att det en gång existerat Ondska, för att Kärleken ensam skall kunna leva vidare? 2013-02-20 undertecknade jag ett femsidigt samarbetsavtal med Piroelia – Antroelias motvarighet i Mörkret. Samarbetsavtalet är ingen kompromiss – det följer helt Jesu Kärleksbudskap. Ett dylikt avtal har aldrig tidigare existerat. Det är därför unikt. Men har jag genom denna åtgärd påverkat jämviktsläget, det är frågan.

Mina tankar fördjupades. Hur kommer det sig egentigen att Skapelsen över huvud taget existerar, tänkte jag. Kan man se det så att detta kanske är det ofödda livets starka önskan att få förverkliga sig? I en värld där allting finns utan att ha funnits, är denna tanke inte helt fel. Ett enklare svar är att säga att det är Gudomen som, efter varje avslutat skapelsevarv, omstartar Skapelseprocessen och livet. Detta är förvisso sant, men då det är Skapelsen som skapat Gudomen har vi här ett moment 22. Vad kom först, ägget eller hönan, brukar man fråga sig. Ambres har ett bra svar på denna fråga. ”Intet har sin Reflex”, säger han, ”och mellan Intet och Reflexen uppstår den klassiska spiraleffekten i vars spår Skapelsen uppstår”. Ambres brukar ha rätt. Det var kanske så som Skapelsen en gång initialt uppstod.

Mina tankar avbröts av att Rebecca ställde en fråga:
”Cepheus undrar om Du nu, när Du fått det 12:e budordet, är beredd att avstå från nattens resa till Antoelia. Eftersom ingen tidigare gjort den vet man inte riktigt vad som kommer att hända. Om Du kommer dit är det inte sagt att Du kan komma tillbaka när det är tänkt. Även om Du är van vid själsliga resor, och kan vara borta från Din kropp en längre tid än de flesta, kan Din själ inte vara avskild från Din fysiska kropp mer än kanske 5-6 timmar. Lyckas man inte få tillbaka Dig inom den tiden hinner Din fysiska kropp dö. Detta vore katastrofalt för hela den fortsatta processen som vi nu arbetar med.”
Jag förstod det kloka i det som Cepheus framfört och accepterade att avstå från resan. Jag kände även inom mig att jag redan visste svaren på mina frågor – åtminstone på de flesta av dem.
 
Tillbaka
 
Inga evenemang inlagda.